i ca en vecka hade jag haft förvärkar, men dom gick att sova bort.. 

Sen kom det igång på riktigt, den 22 (på bf dagen) gick jag med oregelbunna värkar, jag visste inte var jag skulle bli av när dom kom, jag fick stå dubbel vikt, och det va ju inte precis så att det va lönt att att försöka sova för det hade ändå inte gått.. Fram mot kvällen avtog dom och jag blev så ledsen eftersom jag hade haft ont så länge, och då tänkte jag "åter igen falsk alarm", jag kollade på benjamin och suckade och sa "jag skiter i detta nu och går och lägger mig" sagt och gjort, jag somnade, då va klockan runt 12, klockan 2 på natten vaknar jag av en jääävla smärta, jag låg och vred mig i sängen och andades som jag blivit tillsagd att göra, jag låg i ca 2-3 timmar och kämpade mig igenom det, och väntade på att det skulle bli 4 mins mellanrum, men det blev aldrig det, klockan 5 ringde jag till fl, jag sa att jag hade värkar med ca 4 minuter mellan (då låg jag mellan 4-5-6 min), jag pratade med barnmorskan i 11 minuter, under dom 11 minutrarna fick jag 3 värkar, så dom blev tätare väldigt snabbt, hon sa till mig att avvakt en timme till, det gjorde jag, jag ville inte väcka benjamin fören jag va säker på om vi fick komma in.. klockan gick sakta men säkert, jag kom ner på 3 minuter mellan värkar 2 gånger, sen steg tiden igen, men jag tänkte att jag har så ont så jag måste in. långt om länge blev klockan 6, jag ringde in och hon frågade mig "vill du komma in då?" jag kände en lättnad, äntligen blir jag inte nekad (då jag ringt in 3 gånger dagen innan och blivit nekad). jag väckte benjamin och sa att vi ska åka in nu, han gick upp och vakna till sen ringde han sjukresa och jag ringde och väckte mamma. Taxin blev sen, ca 40 min senare kom han.

vid halv 8 kom vi in till förlossningen, jag blev intagen i ett rum, fick ligga med såna mätare på magen, som mäter sammandragningar och lillemans hjärtljud, värkarna va täta, så barnmorskan kom in ganska snabbt igen och kolla om jag va öppen, då va jag öppen 5 cm, det kändes som jag skulle lyfta ur sängen av lättnad när hon sa att dom inte skickar hem mig igen och att jag skulle föda under dagen. Svärmor kom in till oss först, sen kom mamma och pappa, då hade dom hunnit ta mitt vatten, ge mig en shorta och såna mega sexiga trosor, lustgas, och värkarna va starka och intensiva.. efter ett tag fick jag värkstimulerande dropp för att snabba på det. Vid 1 fick jag första kryst värken, då hade mamma sagt till mig flera gånger att säga till om det kändes som jag behövde krysta, men jag va så hög på lustgas att jag inte reagera först, men sen gick de upp för mig, jag måste fan krysta! svärmor lämnade rummet och pappa hade gått en liten stund innan. Sen kollade dom igen hur öppen jag var och då va jag öppen ca 7 cm, jag låg i ca en timme med krystvärkar, men lilleman ville inte komma ner, så jag fick komma upp på knä, och det va verkligen inget jag ville, men mamma och bm tvingade upp mig och höll mig i varsen arm, när jag kom ner igen va han på väg, klockan 14.54 kom han ut. 

en tyst bebis, mamma hjärtat stannade  och jag kollade på mamma "han gråter ju inte" ,benjamin klippte strängen sen tog barnmorskan och sköterskan honom, jag vet inte vad dom gjorde, men allting såg bra ut, men han ville inte gråta, det ända jag upprepa när jag låg där och försökte få tillbaka medvetande efter lustgasen var "mår han bra?" "kom igen nu emilio" .. jag va så rädd.. där kom in en läkare och kollade på honom, och sen fick jag honom, en halv timme senare, jag ammade honom, sen fick han gå laget runt till benjamin, mamma, pappa, svärmor, adam (benjamins bror)& hans flickvän. sen körde alla en efter en. Då var det dags för mig att kissa, jag försökte nog en timme, men jag va så spänd i kroppen så det gick inte, så in med en kateter som visade att jag skulle behöva den ett dygn.. efter en stund kom sandra (min syster) också in runda, hon kunde inte hålla sig och ville så gärna träffa lille knytet. sen va det dags för mig och benjamin att åka upp til avd 44 eftersom jag inte kunde kissa skulle jag va tvungen att sova där första natten, och där fanns inget enkelrum så jag skulle behöva sova själv, inget blev som vi ville, jag fick inte upp emilio på magen direkt, jag skulle få sova själv, det va verkligen inget kul men samtidigt var jag så lycklig. kommer in i rummet där det stinker parfym, PÅ BB?! vafan tänker folk... där va en underbar barnmorska som fixade så benjamin fick sova hos mig och vi fick ett enkel rum, det va en sååån lättnad. lilleman sov super gott, och vaknade två gånger på natten och ville ha mat. 

Den natten somna jag, som världens lyckligaste mamma till världens finaste son! <3